I torsdags visade jag dig linjen som delar Sverige i fyra elpriser, och vad den kostar dig per år. Idag vill jag ställa nästa fråga, för den är egentligen viktigare: vem byggs elsystemet för, och vem kan stänga av det?
Vi börjar med vem det byggs för. Mellan 2017 och 2023 betalade en serverhall i Sverige 0,6 öre per kilowattimme i elskatt. Du betalade under samma period runt 36 till 39 öre, det vill säga sextio gånger mer, för samma el i samma nät. Det var ingen olyckshändelse utan en medveten politik - staten sänkte skatten och skickade sedan ut Business Sweden i världen för att värva elslukande datajättar till Sverige, samtidigt som samma politiker lade ner den planerbara kraft i söder som skulle ha behövts för att försörja dem. Riksrevisionen granskade alltihop 2022 och hittade varken tydliga motiv eller tydlig nytta, och året därpå togs rabatten bort i tysthet. Men hallarna står kvar, och enligt den bedömning Energimyndigheten låtit göra kan datacentren komma att stå för omkring en femtedel av all ökad elanvändning de kommande tjugo åren. Fråga dig själv: när byggdes det senast planerbar kraft för att täcka det?
Sedan den andra frågan, och det här är siffror som förvånade även mig. Ungefär nio av tio växelriktare som installeras i Sverige idag kommer från Kina. Växelriktaren är hjärnan i en solcellsanläggning, det vill säga den som omvandlar likströmmen till nätström, och den är uppkopplad mot tillverkarens molntjänster för uppdateringar. Det finns omkring tvåhundratusen svenska villasystem med kinesiska växelriktare anslutna till nätet, och tillsammans motsvarar de ungefär två kärnkraftverk i effekt som i praktiken kan fjärrstyras från Kina. Amerikanska experter har enligt Reuters hittat dolda kommunikationsmoduler i kinesiska växelriktare, komponenter som inte fanns med i produktdokumentationen, och den analys EU-kommissionen beställt bedömer att ett koordinerat stopp på tre till fyra gigawatt räcker för att utlösa kaskadeffekter med stora strömavbrott som följd.
Och det stannar inte vid villataken. Den enskilt största ägaren av svensk vindkraft är CGN, ett statligt kinesiskt kärnkraftsbolag som USA har svartlistat av säkerhetsskäl. Omkring en sjättedel av den svenska vindkraften ägs av kinesiska staten genom lager av holdingbolag, delvis betald av dig via elcertifikaten på din elräkning. Och enligt Kinas egen underrättelselag från 2017 är kinesiska bolag skyldiga att samarbeta med landets underrättelsetjänst när den begär det. Det är alltså inte en fråga om vad enskilda bolag vill, det är en fråga om vad de måste.
När Huawei ville bygga vårt 5G-nät sa Säpo och Försvarsmakten nej, och politiken lyssnade. När samma lands statliga bolag köpte upp vindkraften och när dess växelriktare monterades på tvåhundratusen svenska tak hände i stort sett ingenting på många år, trots att Säpo och ISP varnade för sårbarheten i sina lägesbilder. Skillnaden är svår att förklara med något annat än att ingen ville se problemet, för det satt fast i något som kallades grönt.
En sak ska erkännas här också, för den är sann: det har börjat röra på sig. Sedan slutet av 2023 finns en lag som låter staten granska utländska direktinvesteringar i samhällsviktig verksamhet, och i våras beslutade EU att stoppa finansiering av energiprojekt med växelriktare från högriskländer. Jag har ingen anledning att tro att det är fel åtgärder. Men titta på ordningsföljden. Först byggdes beroendet upp, under femton år, med subventioner och värvningskampanjer och bortvända blickar - sedan, när nio av tio växelriktare redan är kinesiska och största vindkraftsägaren redan är ett svartlistat statsbolag, kommer granskningslagen. Och det billigaste försvaret håller inte heller: enligt analysen åt EU-kommissionen kostar europeiska växelriktare bara omkring tre procent mer räknat på hela anläggningen. Tryggheten fanns till rabatterat pris, och ingen tog den.
Det finns ett hederligt motargument, och det ska du känna till. Utländskt ägande är normalt i en öppen ekonomi, och du har säkert redan kinesisk elektronik i huset, en telefon, kanske en elbil. Det stämmer. Men din telefon kan inte släcka elnätet, och det är just därför vi har en särskild standard för kritisk infrastruktur - en standard vi bevisligen klarade av att tillämpa på 5G-nätet, och lika bevisligen struntade i när det gällde strömmen.
Ser man de två delarna tillsammans framträder något större. Söder gjorde sig av med kraft vi ägde, styrde och kunde planera själva, det skrev jag om i torsdags. Det som kom istället var ett system där staten bjöd in världens största elkonsumenter med rabatt, och där kontrollpunkterna för det nya som byggdes sitter i händerna på en främmande stat. Varje del av det var ett beslut, fattat här hemma, av folk med namn och titel. Ingen del av det var väder, och ingen del av det var krig.
Nästa gång någon säger att energipolitiken handlar om klimatet, fråga vem som kan stänga av din el - och varför svaret på den frågan fick bli vad det blev utan att någon frågade dig.
Dela gärna om du känner igen dig.
— Femte delen i en serie jag skriver fram till valet, normalt varje lördag men just nu i dubbel takt för att ta igen två missade veckor. Tänk själv. Det är det enda de fruktar.
Källor
- Skatteverket: “Slopad skattenedsättning för datorhallar” (nedsättning 0,6 öre/kWh t.o.m. 30 juni 2023; ordinarie nivå 39,2 öre/kWh 2023).
- Riksrevisionen, “Statliga insatser för att stimulera investeringar i datacenter” (RiR 2022) samt regeringens skrivelse 2022/23:36 (Energimyndighetens bedömning om ~20 % av ökad elanvändning; Business Swedens satsning).
- Affärsvärlden / Christian Sandström (juni 2026): ~90 % kinesiska växelriktare, ~200 000 villasystem, motsvarande två kärnkraftverk i fjärrstyrbar effekt.
- Reuters (maj 2025): dolda kommunikationsenheter i kinesiska växelriktare och batterier.
- PV Magazine (4 maj 2026), “EU funding ban on high-risk inverters, including Chinese suppliers, extends to BESS”: EU-kommissionens beslut att stoppa EIB/EIF-finansiering av sol-, vind- och lagringsprojekt med växelriktare från högriskländer (Kina, Ryssland, Iran, Nordkorea), meddelat finansinstituten 1 maj 2026. Johan Lindahls analys åt kommissionen (3–4 GW kaskadrisk; ~3 % merkostnad på systemnivå). https://www.pv-magazine.com/2026/05/04/eu-funding-ban-on-high-risk-inverters-including-chinese-suppliers-extends-to-bess/
- Sveriges Radio Ekot (2020) och interpellation 2023/24:713: CGN:s ägande i svensk vindkraft (~en femtedel av investeringarna 2017–2022; ~16 % statligt kinesiskt ägande; elcertifikat; Säpo/ISP:s lägesbild).
- USA:s handelsdepartement: CGN på Entity List (aug 2019); investeringsförbud (nov 2020).
- Kinas nationella underrättelselag (2017), artikel 7.
- Skriftlig fråga 2024/25:1398: 95 % av solkraften i EU importerad 2023, 98 % från Kina.
- Lag (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar, i kraft 1 december 2023.
- Post- och telestyrelsen (2020): uteslutning av Huawei/ZTE ur 5G-auktionen efter samråd med Säpo och Försvarsmakten.